Onboarding för styrelsemedlemmar – Stadsnät
Inledning

Välkommen

Du har fått en plats i styrelsen för ett stadsnät. Den här utbildningen ger dig en introduktion till verksamheten: varför stadsnätet finns, hur marknaden och ekonomin fungerar, vad som behöver skyddas och vilka möjligheter som finns för stadsnätet.

Utbildningen ska hjälpa dig förstå verksamheten tillräckligt väl för att kunna vara med och fatta strategiska beslut och ställa rätt frågor.

Film: Frihet för framtiden

Filmen beskriver stadsnätets uppdrag utifrån principen lika för alla. Den är gjord för invånare och vänder sig direkt till dem, men den rymmer flera av de frågor du möter som ledamot.

Syns inte filmen? Öppna filmen i ett nytt fönster.

Filmen tar uppHär fördjupas det
Lika för alla, ingen stängs uteAvsnitt 1 – Varför finns stadsnätet?
Kommunen blir oberoende av privata aktörerAvsnitt 1 – Varför finns stadsnätet?
Öppet nät där flera leverantörer får erbjuda tjänsterAvsnitt 2 – Hur fungerar marknaden?
Kunden kan enkelt byta leverantör, sund konkurrensAvsnitt 2 – Hur fungerar marknaden?

Vilken roll har ditt stadsnät?

Välj det alternativ som stämmer för ditt stadsnät. Är du osäker? Fråga verksamhetsledningen i ditt stadsnät.

Avsnitt 1

Varför finns stadsnätet?

Efter avsnittet kommer du att förstå varför kommuner äger stadsnät och vilken nytta det skapar, och hur kommunens ambitioner och stadsnätets uppdrag hänger ihop.

Som ledamot sitter du i styrelsen för en förvaltning eller ett bolag som kommunen äger. För att kunna styra det i rätt riktning behöver du veta varför det finns. Det här avsnittet handlar om stadsnätets uppdrag och vilken nytta nätet gör för kommunen.

Varför äger kommuner stadsnät?

På nationell nivå bestämdes att fiber var viktigt för hela landet. Marknaden byggde främst där det fanns många kunder nära varandra, och staten bedömde därför att den behövde hjälpa till att finansiera utbyggnaden. Det ledde till att utbyggnaden i nästan alla kommuner skedde i kommunal regi, så att invånare, företag och kommunens egna verksamheter skulle få tillgång till snabb uppkoppling. I några få kommuner har privata aktörer stått för utbyggnaden. Utan de statliga bidragen hade ofta bara de mest tätbefolkade orterna fått fiber.

Skälen ser olika ut i olika kommuner, men de brukar handla om tre saker:

Det är samma principer som filmen i inledningen beskriver som lika för alla.

Vilken nytta gör nätet?

För vemExempel på nytta
InvånareArbete och studier hemifrån, digital vård, underhållning. Att kunna bo kvar på landsbygden.
FöretagAtt kunna etablera sig och växa på orten. Uppkoppling för maskiner, kassor och larm.
Kommunens verksamheterSkolor, äldreboenden, vattenverk och kontor kopplas samman i ett eget nät.
RegionenUppkoppling för vård, kollektivtrafik och regional utveckling i hela regionen.
SverigeEtt robust nät i hela landet stärker beredskapen och gör det möjligt att bo och verka överallt.

Kommunens ambitioner och stadsnätets uppdrag

Kommunen styr stadsnätet som ägare, ofta genom ett ägardirektiv. Där står vad kommunen vill att stadsnätet ska uppnå. Det kan till exempel handla om utbyggnad, ekonomiskt resultat eller vilken roll stadsnätet ska ha i kommunens digitala utveckling.

Styrelsen ska förvalta det uppdraget. Ibland drar målen åt olika håll, till exempel när samhällsnytta ska vägas mot ekonomisk avkastning. Det tar vi upp i avsnitt 3 och 6.

Ta med till styrelsen

  • Vad säger vårt ägardirektiv om stadsnätets uppdrag, och hur följer vi upp det?
  • Vilken nytta skapar vårt nät i dag, och för vilka?
  • Finns det områden eller kundgrupper i kommunen som fortfarande saknar tillgång?
Avsnitt 2

Hur fungerar marknaden?

Efter avsnittet kommer du att förstå stadsnätets plats i värdekedjan och rollerna nätägare, kommunikationsoperatör och tjänsteleverantör, och känna igen de vanligaste affärsmodellerna och principen om öppna nät.

Det här avsnittet förklarar vem som gör vad i ett stadsnät och vilka affärsmodeller som finns. Det behöver du för att förstå ekonomin i avsnitt 3 och tillväxtvägarna i avsnitt 5.

Tre roller i värdekedjan

Från fibern i marken till tjänsten hemma hos kunden finns tre roller.

RollDel av nätetVad rollen gör
NätägarePassiva delen: fiber och rör i marken.Äger och förvaltar fibern och rören.
Kommunikations­operatörAktiva delen: elektro­niken som skickar signalerna, till exempel switchar och boxen hos kunden.Tekniken mellan tjänsteleverantörerna och kunden.
Tjänste­leverantörTjänsterna: internet och tv.Säljer tjänsterna till slutkunden.

Samma aktör kan ha en eller flera roller. Vilka roller stadsnätet har avgör var intäkterna kommer ifrån, vem som har kontakten med kunden och vilka risker stadsnätet bär.

Öppna nät

I ett öppet nät får flera tjänsteleverantörer erbjuda sina tjänster på lika villkor. Kunden väljer leverantör och kan byta utan att utrustningen eller anslutningen behöver ändras.

Det ger kunden valfrihet och håller uppe konkurrensen. För stadsnätet betyder det att intäkterna beror på hur attraktivt nätet är för både kunder och leverantörer.

Vanliga affärsmodeller

Stadsnät organiserar rollerna på olika sätt. Ingen modell är rätt för alla. Valet beror bland annat på stadsnätets storlek, ägarens mål och vilka partners som finns.

Värdekedjan

Följ vägen från fibern i marken till kunden.

Växla mellan rollerna för att se skillnaden

Passiv del

Fiber och rör i marken.

Aktiv del

Elektroniken som skickar signalerna.

Tjänster

Internet och tv. Kunden väljer leverantör.

Kunden

Kommunen, hushåll och företag.

Slutkund
StadsnätetNågon annan
Stadsnätets tre möjliga intäkter
AnslutningsintäktEngångsintäkt

Det kunden betalar stadsnätet för sin anslutning till nätet.

FiberhyraLöpande intäkt

Hyran för att använda den passiva delen, alltså fibern i marken. Betalas av operatören.

OperatörsintäktLöpande intäkt

Det tjänsteleverantörerna betalar operatören för att nå kunderna genom den aktiva delen.

Så går pengarna

1Anslutningen

Kunden köper anslutningen av stadsnätet. Den betalas en gång.

2Tjänsterna

Kontakt med kunden
    Stadsnätets intäkter
      Fördelar
        Risker

          Ta med till styrelsen

          • Vilken affärsmodell har vi, och varför valdes den?
          • Vem har kontakten med kunderna i vårt nät?
          • Hur ser avtalet med vår kommunikationsoperatör ut, och när löper det ut?
          • Hur många tjänsteleverantörer finns i vårt nät, och hur väl fungerar konkurrensen?
          Avsnitt 3

          Vad driver ekonomin?

          Efter avsnittet kommer du att förstå vad som driver intäkter och kostnader, varför nätet kräver långsiktig planering och återinvesteringar, och hur nyttjandegrad och affärsmodell påverkar det ekonomiska handlingsutrymmet.

          Ett stadsnät är en kapitalintensiv verksamhet. Nätet kostar mycket att bygga, och det tar lång tid innan investeringen har betalat sig. Som ledamot behöver du inte kunna räkna på ekonomin, men du behöver förstå vad som driver den.

          Var kommer intäkterna ifrån?

          IntäktKortfattat
          AnslutningsavgifterEn engångsintäkt när en fastighet ansluts.
          Löpande avgifterÅterkommande intäkter för att använda nätet, från operatörer, tjänsteleverantörer eller kunder beroende på affärsmodell.
          Uthyrning av fiber och kapacitetTill exempel till företag, mobiloperatörer eller andra nät.
          Kommunens verksamheterUppkoppling av skolor, vård, kontor och teknisk infrastruktur.
          Regionen, staten och nationella kunderUppkoppling och kapacitet till regionens verksamheter, statliga myndigheter och rikstäckande aktörer.

          Anslutningsavgifterna hjälper till att finansiera utbyggnaden. Det är de löpande intäkterna som bär verksamheten över tid.

          Två viktiga spakar

          Nyttjandegrad är hur stor del av de anslutna fastigheterna som är aktiva, alltså köper en tjänst i nätet.

          Intäkt per anslutning är hur mycket varje aktiv anslutning ger i löpande intäkter.

          Kostnaden för nätet är i stort sett densamma oavsett hur många som använder det. Varje ny aktiv anslutning ger därför nästan bara mer intäkt. Det gör nyttjandegraden till en av de viktigaste faktorerna för lönsamheten.

          Ekonomins samband
          Intäkter per år
          Resultat per år
          Utrymme för återinvesteringar
          Räcker intäkterna?
          • 1. Täcker driftskostnaderna
          • 2. Täcker återinvesteringsbehovet

          Siffrorna är generella och skiljer sig från nät till nät.

          Kostnader och kapitalbindning

          De flesta kostnaderna är fasta:

          Investeringarna binder kapital under lång tid. Därför behöver ekonomin planeras över många år, inte bara år för år.

          Ett nät blir aldrig färdigt

          Fibern i marken håller länge, men inte för evigt. Dessutom kräver samhällsutvecklingen mer kapacitet för varje år som går. Nätet kan också behöva flyttas eller byggas om när kommunen bygger nya vägar eller bostadsområden.

          Många stadsnät har byggt ut sina nät med hjälp av statliga bidrag. Nu är Sverige till största delen utbyggt, och bidragen till utbyggnad försvinner. Det finns inget som tyder på att det kommer statligt stöd för återinvesteringar. De kommande kostnaderna måste stadsnätet klara med egen ekonomi.

          Det betyder att stadsnätet behöver ha råd med återinvesteringar, även när utbyggnaden är klar. Ett stadsnät som går med vinst i dag kan ändå ha för lite utrymme för framtidens återinvesteringar.

          Samhällsnytta och lönsamhet

          Ägaren kan vilja att stadsnätet gör sådant som ger samhällsnytta men inte är lönsamt, till exempel bygger ut till glesa områden eller håller låga priser. Det minskar utrymmet för återinvesteringar. Hur avvägningen ska göras styrs ytterst av ägardirektivet (se avsnitt 1), men styrelsen behöver veta vad samhällsnyttan kostar.

          Beroenden och risker

          Intäkterna kan vara beroende av ett fåtal avtal eller kunder, till exempel en kommunikationsoperatör, en stor företagskund eller kommunen själv. Om ett sådant avtal förändras påverkas hela ekonomin. Andra risker är stigande räntor, ökade kostnader och att nyttjandegraden sjunker.

          Affärsmodellen påverkar ekonomin

          Affärsmodellerna från avsnitt 2 ger olika ekonomi. Ju fler roller stadsnätet har, desto fler led i värdekedjan kan ge intäkter. Samtidigt växer kostnaderna, kompetensbehovet och risken.

          Som nätägare har stadsnätet färre led som ger intäkter, men också lägre kostnader och mindre risk i driften. Intäkterna beror mycket på avtalet med kommunikationsoperatören.

          Som nätägare och kommunikationsoperatör får stadsnätet intäkter från fler led, men bär också kostnaderna och risken för att driva det öppna nätet.

          Ta med till styrelsen

          • Hur utvecklas vår nyttjandegrad, och vad gör vi för att öka den?
          • Har vi en långsiktig plan för återinvesteringar, och räcker ekonomin till den?
          • Hur beroende är vi av enskilda avtal eller kunder?
          Avsnitt 4

          Vad behöver vi skydda?

          Efter avsnittet kommer du att förstå stadsnätets roll som samhällsviktig infrastruktur, de viktigaste strategiska riskerna och beroendena och styrelsens ansvar för dem.

          Samhället är i dag beroende av att nätet fungerar. När det slutar fungera märks det snabbt, hos invånare, företag och kommunens egna verksamheter. Som ledamot ansvarar du inte för hur nätet skyddas tekniskt. Men styrelsen ansvarar för att riskerna är kända, att det finns en plan för dem och att planen följs upp.

          Samhällsviktig infrastruktur

          Över stadsnätet går mer än internet till hushållen. Det kan vara larm, trygghetstelefoner i hemtjänsten, uppkoppling till skolor och vårdcentraler och styrning av vatten, värme och el. Ett avbrott kan därför få följder långt utanför stadsnätet.

          Det ställer krav på stadsnätet, både från ägaren, från kunderna och genom lagar om säkerhet och beredskap. Utbildningen går inte igenom reglerna, men du behöver veta att de finns och att de påverkar verksamheten.

          Robusthet och kontinuitet

          Robusthet handlar om hur väl nätet tål störningar, till exempel grävskador, strömavbrott, oväder eller fel i utrustning. Kontinuitet handlar om hur snabbt verksamheten kommer igång igen när något har hänt.

          Robusthet kostar pengar. Styrelsen behöver därför ta ställning till vilken nivå som är rimlig och hur den ska vägas mot andra behov.

          Säkerhet och beredskap

          Stadsnätet behöver skydda sig mot både olyckor och avsiktliga angrepp, fysiska och digitala. Det behöver också kunna fungera vid kris och höjd beredskap, i samarbete med kommunen.

          Styrelsen behöver inte kunna åtgärderna, men den ska veta att säkerhetsarbetet är organiserat, att ansvaret är tydligt och att det följs upp.

          Strategiska risker och beroenden

          Kompetensförsörjningen är en särskilt viktig risk för mindre stadsnät. Om en eller två nyckelpersoner slutar kan verksamheten bli sårbar. I Riskkartan har varje område två risker. Välj en risk för att se varför den är strategisk och vad styrelsen ansvarar för.

          Riskkartan

          Klicka på knapparna för att välja risk i varje område.

          Ta med till styrelsen

          • Vilka är våra största risker, och hur följer styrelsen upp dem?
          • Hur beroende är vi av enskilda leverantörer eller nyckelpersoner?
          • Vad händer om nätet går ner, och vem gör vad?
          Avsnitt 5

          Hur utvecklas stadsnätet?

          Efter avsnittet kommer du att känna till möjliga tillväxtvägar, både inom nuvarande affär och genom ny affär eller roll, veta att rättsliga ramar påverkar vad som är möjligt och förstå vad olika vägar kräver av stadsnätet.

          Ett färdigbyggt nät är inte en färdig affär. När utbyggnaden är klar finns det fortfarande stora möjligheter att växa. Vilken väg som passar ert stadsnät beror på ekonomin och riskbilden från avsnitt 3 och 4.

          Kundernas behov förändras

          Behovet av uppkoppling fortsätter att öka. Hushållen och företagen använder allt mer kapacitet i näten, och allt fler saker kopplas upp: mätare, sensorer, larm och maskiner. Mobilnäten behöver också fiber fram till sina master. Kommunen digitaliserar sina verksamheter och behöver ett säkert och stabilt nät. Det skapar möjligheter för stadsnätet att växa.

          Växa inom nuvarande affär

          Den första vägen handlar om att få ut mer av det nät som redan finns: fler anslutningar, högre nyttjandegrad och mer värde per anslutning.

          Växa genom ny affär eller roll

          Den andra vägen handlar om att göra något nytt: nå nya kunder, erbjuda nya tjänster eller ta en bredare roll, till exempel i kommunens digitala utveckling.

          Ramar för tillväxt

          Ett kommunalt stadsnät kan inte göra vad som helst. Det finns rättsliga ramar för bland annat var verksamheten får bedrivas, vad den får omfatta och hur den förhåller sig till konkurrens med privata aktörer. Ramarna påverkar vilka tillväxtvägar som är möjliga.

          Egen regi, köpa eller samverka

          Alla vägar kan genomföras på olika sätt. Stadsnätet kan göra det själv, köpa tjänster av andra eller samverka med andra stadsnät eller aktörer. Det ena är inte bättre än det andra. Valet beror på vilken kunskap och vilka resurser som finns, och på hur mycket kontroll och risk stadsnätet vill ha.

          Tillväxtvägar
          Det här behöver vägas in
          Kapital
          Hur mycket pengar vägen kräver.
          Ny kunskap, teknik
          Hur mycket teknisk kunskap stadsnätet behöver skaffa eller rekrytera.
          Ny kunskap, sälj och marknad
          Hur mycket kunskap om försäljning och marknadsföring stadsnätet behöver skaffa eller rekrytera.
          Beroende av andra
          Hur mycket stadsnätet behöver operatörer, kommunen eller andra stadsnät för att lyckas.
          Rättsliga ramar
          Om reglerna kan påverka vad som är möjligt.
          Kraven anges somLågMedelHög
          Välj en tillväxtväg

          Ta med till styrelsen

          • Vilka tillväxtmöjligheter ser verksamhetsledningen för oss?
          • Vad kräver de i kapital och ny kunskap, och hur beroende blir vi av andra?
          • Hur ryms tillväxten i vår ekonomi och riskbild?
          Avsnitt 6

          Vilka vägval står styrelsen inför?

          Efter avsnittet kommer du att känna igen de centrala vägvalen och målkonflikterna och veta vad styrelsen bör följa upp.

          Ta med till styrelsen

          Styrelsearbete handlar ofta om att väga olika rimliga intressen mot varandra. Här har vi samlat de viktigaste vägvalen från utbildningen, vad styrelsen bör följa upp och alla frågor att ta med till din styrelse. Det finns sällan ett svar som är rätt för alla stadsnät. Svaren för ert stadsnät får du från er egen verksamhetsledning.

          Vägval och målkonflikter

          VägvalVad som vägs mot varandraAvsnitt
          Samhällsnytta eller avkastningTillgång för alla mot ekonomiskt resultat.1 och 3
          Utbyggnad eller återinvesteringNya anslutningar mot att förnya det nät som finns.3 och 5
          Kort eller lång siktResultat i dag mot utrymme för framtida investeringar.3
          Konkurrens eller stabila intäkterEtt öppet nät med valfrihet mot förutsägbara intäkter.2 och 3
          Robusthet eller kostnadHur säkert nätet ska vara mot vad det får kosta.4
          Egen regi, köpa eller samverkaKontroll och egen kompetens mot kostnad, risk och tillgång till andras resurser.4 och 5
          Nuvarande affär eller ny affärAtt växa i det som redan finns mot att ta en ny roll.5
          Onboarding för styrelsemedlemmar – Stadsnät · Framtagen av Avtre AB · avtre.se
          Utbildningen är kostnadsfri. Allt material, texter, webb och övrigt innehåll är skyddat av upphovsrätt © 2026 Avtre AB.
          Ladda ner som PDFLadda ner som PDF
          Avtre AB

          Anpassad onboarding för styrelsemedlemmar i ert stadsnät

          Onboarding för styrelsemedlemmar – Stadsnät är kostnadsfri. Vill ni ha en version som är gjord för just ert stadsnät kan Avtre AB ta fram den åt er.

          En egen utbildning anpassad för er

          Vi tar fram en separat utbildning utifrån ert stadsnät, er roll i värdekedjan och de frågor er styrelse står inför.

          Era färger och former

          Vi rebrandar utbildningen med er grafiska profil, så att den känns som er egen.

          Era värden och ert innehåll

          Vi ändrar specifika värden, siffror, texter och styrelsefrågor så att de stämmer med er verksamhet.

          Utvidga utbildningen med mer

          Vi kan lägga till ytterligare information och sektioner i er utbildning.

          Hostat direkt online

          Vi hostar utbildningen online åt er, så att ni bara behöver skicka en unik länk till styrelsen. Vill ni kan vi skydda utbildningen med inloggning, så att bara er styrelse når den.

          Så går det till

          1. Ni berättarVad ni vill ändra och vem utbildningen är till för.
          2. Vi tar fram ett förslagInnehåll, profil och leveranssätt, med pris.
          3. Ni får er utbildningHostad online, vid behov med inloggning.

          Vill ni veta mer? Kontakta Avtre AB så berättar vi vad vi kan göra för er.

          E-post: info@avtre.se