Välkommen
Du har fått en plats i styrelsen för ett stadsnät. Den här utbildningen ger dig en introduktion till verksamheten: varför stadsnätet finns, hur marknaden och ekonomin fungerar, vad som behöver skyddas och vilka möjligheter som finns för stadsnätet.
Utbildningen ska hjälpa dig förstå verksamheten tillräckligt väl för att kunna vara med och fatta strategiska beslut och ställa rätt frågor.
Film: Frihet för framtiden
Filmen beskriver stadsnätets uppdrag utifrån principen lika för alla. Den är gjord för invånare och vänder sig direkt till dem, men den rymmer flera av de frågor du möter som ledamot.
Syns inte filmen? Öppna filmen i ett nytt fönster.
| Filmen tar upp | Här fördjupas det |
|---|---|
| Lika för alla, ingen stängs ute | Avsnitt 1 – Varför finns stadsnätet? |
| Kommunen blir oberoende av privata aktörer | Avsnitt 1 – Varför finns stadsnätet? |
| Öppet nät där flera leverantörer får erbjuda tjänster | Avsnitt 2 – Hur fungerar marknaden? |
| Kunden kan enkelt byta leverantör, sund konkurrens | Avsnitt 2 – Hur fungerar marknaden? |
Vilken roll har ditt stadsnät?
Välj det alternativ som stämmer för ditt stadsnät. Är du osäker? Fråga verksamhetsledningen i ditt stadsnät.
Varför finns stadsnätet?
Efter avsnittet kommer du att förstå varför kommuner äger stadsnät och vilken nytta det skapar, och hur kommunens ambitioner och stadsnätets uppdrag hänger ihop.
Som ledamot sitter du i styrelsen för en förvaltning eller ett bolag som kommunen äger. För att kunna styra det i rätt riktning behöver du veta varför det finns. Det här avsnittet handlar om stadsnätets uppdrag och vilken nytta nätet gör för kommunen.
Varför äger kommuner stadsnät?
På nationell nivå bestämdes att fiber var viktigt för hela landet. Marknaden byggde främst där det fanns många kunder nära varandra, och staten bedömde därför att den behövde hjälpa till att finansiera utbyggnaden. Det ledde till att utbyggnaden i nästan alla kommuner skedde i kommunal regi, så att invånare, företag och kommunens egna verksamheter skulle få tillgång till snabb uppkoppling. I några få kommuner har privata aktörer stått för utbyggnaden. Utan de statliga bidragen hade ofta bara de mest tätbefolkade orterna fått fiber.
Skälen ser olika ut i olika kommuner, men de brukar handla om tre saker:
- Tillgång för alla. Även hushåll och företag utanför tätorten ska kunna ansluta sig.
- Konkurrens och valfrihet. Ett nät som är öppet för flera leverantörer ger kunderna fler val.
- Kontroll över viktig infrastruktur. Kommunen bestämmer själv över ett nät som samhället är beroende av.
Det är samma principer som filmen i inledningen beskriver som lika för alla.
Vilken nytta gör nätet?
| För vem | Exempel på nytta |
|---|---|
| Invånare | Arbete och studier hemifrån, digital vård, underhållning. Att kunna bo kvar på landsbygden. |
| Företag | Att kunna etablera sig och växa på orten. Uppkoppling för maskiner, kassor och larm. |
| Kommunens verksamheter | Skolor, äldreboenden, vattenverk och kontor kopplas samman i ett eget nät. |
| Regionen | Uppkoppling för vård, kollektivtrafik och regional utveckling i hela regionen. |
| Sverige | Ett robust nät i hela landet stärker beredskapen och gör det möjligt att bo och verka överallt. |
Kommunens ambitioner och stadsnätets uppdrag
Kommunen styr stadsnätet som ägare, ofta genom ett ägardirektiv. Där står vad kommunen vill att stadsnätet ska uppnå. Det kan till exempel handla om utbyggnad, ekonomiskt resultat eller vilken roll stadsnätet ska ha i kommunens digitala utveckling.
Styrelsen ska förvalta det uppdraget. Ibland drar målen åt olika håll, till exempel när samhällsnytta ska vägas mot ekonomisk avkastning. Det tar vi upp i avsnitt 3 och 6.
Ta med till styrelsen
- Vad säger vårt ägardirektiv om stadsnätets uppdrag, och hur följer vi upp det?
- Vilken nytta skapar vårt nät i dag, och för vilka?
- Finns det områden eller kundgrupper i kommunen som fortfarande saknar tillgång?
Hur fungerar marknaden?
Efter avsnittet kommer du att förstå stadsnätets plats i värdekedjan och rollerna nätägare, kommunikationsoperatör och tjänsteleverantör, och känna igen de vanligaste affärsmodellerna och principen om öppna nät.
Det här avsnittet förklarar vem som gör vad i ett stadsnät och vilka affärsmodeller som finns. Det behöver du för att förstå ekonomin i avsnitt 3 och tillväxtvägarna i avsnitt 5.
Tre roller i värdekedjan
Från fibern i marken till tjänsten hemma hos kunden finns tre roller.
| Roll | Del av nätet | Vad rollen gör |
|---|---|---|
| Nätägare | Passiva delen: fiber och rör i marken. | Äger och förvaltar fibern och rören. |
| Kommunikationsoperatör | Aktiva delen: elektroniken som skickar signalerna, till exempel switchar och boxen hos kunden. | Tekniken mellan tjänsteleverantörerna och kunden. |
| Tjänsteleverantör | Tjänsterna: internet och tv. | Säljer tjänsterna till slutkunden. |
Samma aktör kan ha en eller flera roller. Vilka roller stadsnätet har avgör var intäkterna kommer ifrån, vem som har kontakten med kunden och vilka risker stadsnätet bär.
Öppna nät
I ett öppet nät får flera tjänsteleverantörer erbjuda sina tjänster på lika villkor. Kunden väljer leverantör och kan byta utan att utrustningen eller anslutningen behöver ändras.
Det ger kunden valfrihet och håller uppe konkurrensen. För stadsnätet betyder det att intäkterna beror på hur attraktivt nätet är för både kunder och leverantörer.
Vanliga affärsmodeller
Stadsnät organiserar rollerna på olika sätt. Ingen modell är rätt för alla. Valet beror bland annat på stadsnätets storlek, ägarens mål och vilka partners som finns.
Följ vägen från fibern i marken till kunden.
Passiv del
Fiber och rör i marken.
Aktiv del
Elektroniken som skickar signalerna.
Tjänster
Internet och tv. Kunden väljer leverantör.
Kunden
Kommunen, hushåll och företag.
Det kunden betalar stadsnätet för sin anslutning till nätet.
Hyran för att använda den passiva delen, alltså fibern i marken. Betalas av operatören.
Det tjänsteleverantörerna betalar operatören för att nå kunderna genom den aktiva delen.
1Anslutningen
Kunden köper anslutningen av stadsnätet. Den betalas en gång.
2Tjänsterna
Ta med till styrelsen
- Vilken affärsmodell har vi, och varför valdes den?
- Vem har kontakten med kunderna i vårt nät?
- Hur ser avtalet med vår kommunikationsoperatör ut, och när löper det ut?
- Hur många tjänsteleverantörer finns i vårt nät, och hur väl fungerar konkurrensen?
Vad driver ekonomin?
Efter avsnittet kommer du att förstå vad som driver intäkter och kostnader, varför nätet kräver långsiktig planering och återinvesteringar, och hur nyttjandegrad och affärsmodell påverkar det ekonomiska handlingsutrymmet.
Ett stadsnät är en kapitalintensiv verksamhet. Nätet kostar mycket att bygga, och det tar lång tid innan investeringen har betalat sig. Som ledamot behöver du inte kunna räkna på ekonomin, men du behöver förstå vad som driver den.
Var kommer intäkterna ifrån?
| Intäkt | Kortfattat |
|---|---|
| Anslutningsavgifter | En engångsintäkt när en fastighet ansluts. |
| Löpande avgifter | Återkommande intäkter för att använda nätet, från operatörer, tjänsteleverantörer eller kunder beroende på affärsmodell. |
| Uthyrning av fiber och kapacitet | Till exempel till företag, mobiloperatörer eller andra nät. |
| Kommunens verksamheter | Uppkoppling av skolor, vård, kontor och teknisk infrastruktur. |
| Regionen, staten och nationella kunder | Uppkoppling och kapacitet till regionens verksamheter, statliga myndigheter och rikstäckande aktörer. |
Anslutningsavgifterna hjälper till att finansiera utbyggnaden. Det är de löpande intäkterna som bär verksamheten över tid.
Två viktiga spakar
Nyttjandegrad är hur stor del av de anslutna fastigheterna som är aktiva, alltså köper en tjänst i nätet.
Intäkt per anslutning är hur mycket varje aktiv anslutning ger i löpande intäkter.
Kostnaden för nätet är i stort sett densamma oavsett hur många som använder det. Varje ny aktiv anslutning ger därför nästan bara mer intäkt. Det gör nyttjandegraden till en av de viktigaste faktorerna för lönsamheten.
- 1. Täcker driftskostnaderna
- 2. Täcker återinvesteringsbehovet
Siffrorna är generella och skiljer sig från nät till nät.
Kostnader och kapitalbindning
De flesta kostnaderna är fasta:
- avskrivningar och räntor på investeringarna i nätet
- drift, underhåll och felavhjälpning
- personal, administration och avtal med leverantörer
Investeringarna binder kapital under lång tid. Därför behöver ekonomin planeras över många år, inte bara år för år.
Ett nät blir aldrig färdigt
Fibern i marken håller länge, men inte för evigt. Dessutom kräver samhällsutvecklingen mer kapacitet för varje år som går. Nätet kan också behöva flyttas eller byggas om när kommunen bygger nya vägar eller bostadsområden.
Många stadsnät har byggt ut sina nät med hjälp av statliga bidrag. Nu är Sverige till största delen utbyggt, och bidragen till utbyggnad försvinner. Det finns inget som tyder på att det kommer statligt stöd för återinvesteringar. De kommande kostnaderna måste stadsnätet klara med egen ekonomi.
Det betyder att stadsnätet behöver ha råd med återinvesteringar, även när utbyggnaden är klar. Ett stadsnät som går med vinst i dag kan ändå ha för lite utrymme för framtidens återinvesteringar.
Samhällsnytta och lönsamhet
Ägaren kan vilja att stadsnätet gör sådant som ger samhällsnytta men inte är lönsamt, till exempel bygger ut till glesa områden eller håller låga priser. Det minskar utrymmet för återinvesteringar. Hur avvägningen ska göras styrs ytterst av ägardirektivet (se avsnitt 1), men styrelsen behöver veta vad samhällsnyttan kostar.
Beroenden och risker
Intäkterna kan vara beroende av ett fåtal avtal eller kunder, till exempel en kommunikationsoperatör, en stor företagskund eller kommunen själv. Om ett sådant avtal förändras påverkas hela ekonomin. Andra risker är stigande räntor, ökade kostnader och att nyttjandegraden sjunker.
Affärsmodellen påverkar ekonomin
Affärsmodellerna från avsnitt 2 ger olika ekonomi. Ju fler roller stadsnätet har, desto fler led i värdekedjan kan ge intäkter. Samtidigt växer kostnaderna, kompetensbehovet och risken.
Som nätägare har stadsnätet färre led som ger intäkter, men också lägre kostnader och mindre risk i driften. Intäkterna beror mycket på avtalet med kommunikationsoperatören.
Som nätägare och kommunikationsoperatör får stadsnätet intäkter från fler led, men bär också kostnaderna och risken för att driva det öppna nätet.
Ta med till styrelsen
- Hur utvecklas vår nyttjandegrad, och vad gör vi för att öka den?
- Har vi en långsiktig plan för återinvesteringar, och räcker ekonomin till den?
- Hur beroende är vi av enskilda avtal eller kunder?
Vad behöver vi skydda?
Efter avsnittet kommer du att förstå stadsnätets roll som samhällsviktig infrastruktur, de viktigaste strategiska riskerna och beroendena och styrelsens ansvar för dem.
Samhället är i dag beroende av att nätet fungerar. När det slutar fungera märks det snabbt, hos invånare, företag och kommunens egna verksamheter. Som ledamot ansvarar du inte för hur nätet skyddas tekniskt. Men styrelsen ansvarar för att riskerna är kända, att det finns en plan för dem och att planen följs upp.
Samhällsviktig infrastruktur
Över stadsnätet går mer än internet till hushållen. Det kan vara larm, trygghetstelefoner i hemtjänsten, uppkoppling till skolor och vårdcentraler och styrning av vatten, värme och el. Ett avbrott kan därför få följder långt utanför stadsnätet.
Det ställer krav på stadsnätet, både från ägaren, från kunderna och genom lagar om säkerhet och beredskap. Utbildningen går inte igenom reglerna, men du behöver veta att de finns och att de påverkar verksamheten.
Robusthet och kontinuitet
Robusthet handlar om hur väl nätet tål störningar, till exempel grävskador, strömavbrott, oväder eller fel i utrustning. Kontinuitet handlar om hur snabbt verksamheten kommer igång igen när något har hänt.
Robusthet kostar pengar. Styrelsen behöver därför ta ställning till vilken nivå som är rimlig och hur den ska vägas mot andra behov.
Säkerhet och beredskap
Stadsnätet behöver skydda sig mot både olyckor och avsiktliga angrepp, fysiska och digitala. Det behöver också kunna fungera vid kris och höjd beredskap, i samarbete med kommunen.
Styrelsen behöver inte kunna åtgärderna, men den ska veta att säkerhetsarbetet är organiserat, att ansvaret är tydligt och att det följs upp.
Strategiska risker och beroenden
Kompetensförsörjningen är en särskilt viktig risk för mindre stadsnät. Om en eller två nyckelpersoner slutar kan verksamheten bli sårbar. I Riskkartan har varje område två risker. Välj en risk för att se varför den är strategisk och vad styrelsen ansvarar för.
Klicka på knapparna för att välja risk i varje område.
Ta med till styrelsen
- Vilka är våra största risker, och hur följer styrelsen upp dem?
- Hur beroende är vi av enskilda leverantörer eller nyckelpersoner?
- Vad händer om nätet går ner, och vem gör vad?
Hur utvecklas stadsnätet?
Efter avsnittet kommer du att känna till möjliga tillväxtvägar, både inom nuvarande affär och genom ny affär eller roll, veta att rättsliga ramar påverkar vad som är möjligt och förstå vad olika vägar kräver av stadsnätet.
Ett färdigbyggt nät är inte en färdig affär. När utbyggnaden är klar finns det fortfarande stora möjligheter att växa. Vilken väg som passar ert stadsnät beror på ekonomin och riskbilden från avsnitt 3 och 4.
Kundernas behov förändras
Behovet av uppkoppling fortsätter att öka. Hushållen och företagen använder allt mer kapacitet i näten, och allt fler saker kopplas upp: mätare, sensorer, larm och maskiner. Mobilnäten behöver också fiber fram till sina master. Kommunen digitaliserar sina verksamheter och behöver ett säkert och stabilt nät. Det skapar möjligheter för stadsnätet att växa.
Växa inom nuvarande affär
Den första vägen handlar om att få ut mer av det nät som redan finns: fler anslutningar, högre nyttjandegrad och mer värde per anslutning.
Växa genom ny affär eller roll
Den andra vägen handlar om att göra något nytt: nå nya kunder, erbjuda nya tjänster eller ta en bredare roll, till exempel i kommunens digitala utveckling.
Ramar för tillväxt
Ett kommunalt stadsnät kan inte göra vad som helst. Det finns rättsliga ramar för bland annat var verksamheten får bedrivas, vad den får omfatta och hur den förhåller sig till konkurrens med privata aktörer. Ramarna påverkar vilka tillväxtvägar som är möjliga.
Egen regi, köpa eller samverka
Alla vägar kan genomföras på olika sätt. Stadsnätet kan göra det själv, köpa tjänster av andra eller samverka med andra stadsnät eller aktörer. Det ena är inte bättre än det andra. Valet beror på vilken kunskap och vilka resurser som finns, och på hur mycket kontroll och risk stadsnätet vill ha.
- Kapital
- Hur mycket pengar vägen kräver.
- Ny kunskap, teknik
- Hur mycket teknisk kunskap stadsnätet behöver skaffa eller rekrytera.
- Ny kunskap, sälj och marknad
- Hur mycket kunskap om försäljning och marknadsföring stadsnätet behöver skaffa eller rekrytera.
- Beroende av andra
- Hur mycket stadsnätet behöver operatörer, kommunen eller andra stadsnät för att lyckas.
- Rättsliga ramar
- Om reglerna kan påverka vad som är möjligt.
Ta med till styrelsen
- Vilka tillväxtmöjligheter ser verksamhetsledningen för oss?
- Vad kräver de i kapital och ny kunskap, och hur beroende blir vi av andra?
- Hur ryms tillväxten i vår ekonomi och riskbild?
Vilka vägval står styrelsen inför?
Efter avsnittet kommer du att känna igen de centrala vägvalen och målkonflikterna och veta vad styrelsen bör följa upp.
Styrelsearbete handlar ofta om att väga olika rimliga intressen mot varandra. Här har vi samlat de viktigaste vägvalen från utbildningen, vad styrelsen bör följa upp och alla frågor att ta med till din styrelse. Det finns sällan ett svar som är rätt för alla stadsnät. Svaren för ert stadsnät får du från er egen verksamhetsledning.
Vägval och målkonflikter
| Vägval | Vad som vägs mot varandra | Avsnitt |
|---|---|---|
| Samhällsnytta eller avkastning | Tillgång för alla mot ekonomiskt resultat. | 1 och 3 |
| Utbyggnad eller återinvestering | Nya anslutningar mot att förnya det nät som finns. | 3 och 5 |
| Kort eller lång sikt | Resultat i dag mot utrymme för framtida investeringar. | 3 |
| Konkurrens eller stabila intäkter | Ett öppet nät med valfrihet mot förutsägbara intäkter. | 2 och 3 |
| Robusthet eller kostnad | Hur säkert nätet ska vara mot vad det får kosta. | 4 |
| Egen regi, köpa eller samverka | Kontroll och egen kompetens mot kostnad, risk och tillgång till andras resurser. | 4 och 5 |
| Nuvarande affär eller ny affär | Att växa i det som redan finns mot att ta en ny roll. | 5 |
Det här bör styrelsen följa upp
- Hur stadsnätet uppfyller ägardirektivet.
- Nyttjandegrad och intäkt per anslutning över tid.
- Plan och utrymme för återinvesteringar.
- De största riskerna och beroendena, och vad som görs åt dem.
- Viktiga avtal och när de löper ut.
- Tillväxtplaner och vad de kräver.
Frågor att ta med till styrelsen
Varför finns stadsnätet?
- Vad säger vårt ägardirektiv om stadsnätets uppdrag, och hur följer vi upp det?
- Vilken nytta skapar vårt nät i dag, och för vilka?
- Finns det områden eller kundgrupper i kommunen som fortfarande saknar tillgång?
Hur fungerar marknaden?
- Vilken affärsmodell har vi, och varför valdes den?
- Vem har kontakten med kunderna i vårt nät?
- Hur ser avtalet med vår kommunikationsoperatör ut, och när löper det ut?
- Hur många tjänsteleverantörer finns i vårt nät, och hur väl fungerar konkurrensen?
Vad driver ekonomin?
- Hur utvecklas vår nyttjandegrad, och vad gör vi för att öka den?
- Har vi en långsiktig plan för återinvesteringar, och räcker ekonomin till den?
- Hur beroende är vi av enskilda avtal eller kunder?
Vad behöver vi skydda?
- Vilka är våra största risker, och hur följer styrelsen upp dem?
- Hur beroende är vi av enskilda leverantörer eller nyckelpersoner?
- Vad händer om nätet går ner, och vem gör vad?
Hur utvecklas stadsnätet?
- Vilka tillväxtmöjligheter ser verksamhetsledningen för oss?
- Vad kräver de i kapital och ny kunskap, och hur beroende blir vi av andra?
- Hur ryms tillväxten i vår ekonomi och riskbild?
Utbildningen är kostnadsfri. Allt material, texter, webb och övrigt innehåll är skyddat av upphovsrätt © 2026 Avtre AB.
Anpassad onboarding för styrelsemedlemmar i ert stadsnät
Onboarding för styrelsemedlemmar – Stadsnät är kostnadsfri. Vill ni ha en version som är gjord för just ert stadsnät kan Avtre AB ta fram den åt er.
En egen utbildning anpassad för er
Vi tar fram en separat utbildning utifrån ert stadsnät, er roll i värdekedjan och de frågor er styrelse står inför.
Era färger och former
Vi rebrandar utbildningen med er grafiska profil, så att den känns som er egen.
Era värden och ert innehåll
Vi ändrar specifika värden, siffror, texter och styrelsefrågor så att de stämmer med er verksamhet.
Utvidga utbildningen med mer
Vi kan lägga till ytterligare information och sektioner i er utbildning.
Hostat direkt online
Vi hostar utbildningen online åt er, så att ni bara behöver skicka en unik länk till styrelsen. Vill ni kan vi skydda utbildningen med inloggning, så att bara er styrelse når den.
Så går det till
- Ni berättarVad ni vill ändra och vem utbildningen är till för.
- Vi tar fram ett förslagInnehåll, profil och leveranssätt, med pris.
- Ni får er utbildningHostad online, vid behov med inloggning.
Vill ni veta mer? Kontakta Avtre AB så berättar vi vad vi kan göra för er.
E-post: info@avtre.se